En mental och praktisk guide för halvlyckade entreprenörer

Det finns mycket skrivet om företagande och entreprenörsskap. Men när det kommer till det inre livet som entreprenör, eller livet efter företaget, saknas mycket kunskap.

“Mitt Tillräckligt handlade inte om överflöd. Det var istället en insikt om frihet genom subtraktion.“

Att driva ett framgångsrikt företag eller att göra en “Exit” är mångas dröm. Någon sa att en exit är entreprenörsskapets motsvarighet till att bli adlad, och det ligger väl halvt på skämt och halvt på allvar något i det. Men de praktiska och mentala utmaningarna som många entreprenörer möter talas det mindre om.

När man läser det som faktiskt finns dokumenterat så verkar en av orsakerna vara osäkerhet och ibland faktiskt skam. Många entreprenörer gör sin resa för första gången. Har man investerare vill man inte visa sin osäkerhet eller okunskap framför dem.

Att ha sålt ett bolag kommer med sina egna utmaningar. Att ha fått mycket pengar men ändå känna sig mer vilsen och osäker än någonsin. Vad som för många framstår som drömmen kan visa sig vara en tom och svårnavigerad plats. Att känna något annat än lycka över vad man fått skapar lätt en känsla av skam.

En annan orsak verkar vara att personlighetsdragen som gjorde dig till en bra företagare inte självklart är egenskaper som gör dig till en god förvaltare av din nyvunna frihet eller förmögenhet. Att kraftigt växla tempo är svårt. Att växla identitet är en utmaning. Från entreprenör till, ja vaddå? Från att ha varit en person med koll och kontroll står man inför en ny typ av utmaningar.

Att skriva de här raderna känns därför också utlämnande och läskigt. Inte för att jag tror att du förväntar dig några svar från mig, utan för att allt jag skriver här delvis handlar om mig och mina erfarenheter. Bakom orden skymtar mitt liv och min själ, och allt är inte till min fördel.

Det finns tre ämnen som jag vill skriva om här.

Företagande, genom 20+ års erfarenhet av eget mindre bolag, som entreprenör, medgrundare och ledare i tillväxtbolag. Och genom styrelsearbete i flera andra företag.

Privatekonomi och investeringar har länge intresserat mig. I takt med att större mängder pengar landade på bankkontot blev ämnet också mer av en filosofisk fråga. Hur använder vi bäst våra pengar för att bygga det liv vi söker? Vad kan köpas för pengar och vad kan inte köpas för pengar? Idéer från FIRE-rörelsen har präglat mig de senaste åren.

Psykologi. Jag är väl lite av en självhjälpsjunkie. När jag hittade till ämnet evolutionär psykologi så knöts dessa tre ämnen plötsligt ihop. Evolutionär psykologi har mycket att säga oss om lycka och välmående, om varför vi beter oss som vi gör. Om vi bättre kan förstå vad som skapar våra drivkrafter så kan vi faktiskt “hacka livet”. Ja, i alla fall lite grann. Genom att skapa mänskligare, effektivare och mer uppnåeliga mål och förhållningssätt för oss själva. Det är fascinerande och kraftfullt.

Även om varje entreprenörs resa är individuell och djupt personlig så tror jag att det finns användbara koncept och liknande erfarenheter många kan ha nytta av.

Min förhoppning är att uppmuntra till reflektion över dina egna drivkrafter och hur ditt företagande och dina pengar bättre kan hjälpa dig mot ditt mål, oavsett om du identifierar dig som entreprenör, egenföretagare eller frilansare. Kanske behöver man inte heller vara något av dessa för att hänga här. Hur livet, identiteten och ekonomin hänger ihop får väl sägas vara den röda tråden.

Hoppas du vill följa med!

För halvlyckade entreprenörer?

En vänlig och lätt ironisk blinkning till hur vi idag porträtterar framgångsrikt företagande. Historierna vi läser i media är de extrema undantagen. De flesta förmögenheter skapas i det tysta och de flesta företagare blir inte förmögna. Eller i alla fall inte tillräckligt förmögna för att väcka någon uppmärksamhet. Serieentreprenören som hoppar från succé till succé är därför inte den jag främst skriver för. För den som sällan grubblar finns kanske mindre att hämta här.

Min bakgrund

Jag har länge fascinerats av alternativa livsval och att “bryta sig fri” från den traditionella vägen. Att starta ett företag är på flera sätt ett kraftfullt sätt att göra det på. Om allt vill sig väl kan du efter hand ta allt mer kontroll över två av vår tids mest värdefulla resurser: Din tid och dina pengar. 

För mig blev Företaget vi startade 2009 den formativa resan. Det blev 13 år av lärande i raketfart. Om företagandets alla delar och inte minst om människor. Om mina egna styrkor och mina mörkaste sidor. Det gick på många sätt väldigt bra. Det är en resa jag är otroligt stolt och glad över att ha varit med på. Men det gick också lite för långt på ett personligt och hälsomässigt plan. Vissa av mina drivkrafter var sunda, andra mindre lyckade.

Tillräckligt?

När jag lämnade Företaget gjorde jag det med en tydlig förväntan om ett lugnare och annorlunda kapitel i mitt liv. Men de egenskaper och beteenden jag utvecklat under många år var inte så lätta att lägga bakom sig. Kvarvarande stress, ångest och finansiell oro kombinerat med personlig osäkerhet visade mig att det fanns mycket som jag fortfarande behövde arbeta med. Att gå från ett starkt fokus på att vilja ha mer till att stanna upp och “bara vara” visade sig vara en utmaning. Det tog mig flera år.

Det var under en av dessa perioder av oro och funderingar som jag fick en insikt som präglade mig starkt: Jag hade tillräckligt! Det var en känsla som fyllde mig med en enorm sinnesfrid. Du kan stanna här, du måste inte sträva längre, sa känslan.

Den befriande upplevelsen fick ge namn till det här skrivprojektet.

Men min insikt om Tillräckligt handlade inte om ett överflöd. Det var istället en insikt om frihet genom subtraktion. Om jag kan vara tillfreds med det jag har, och vara bekväm med ännu mindre än så, då är jag helt fri. Fri från strävan och stress. Fri från mycket av min oro och ångest. Tillräckligt blev en plats fylld med frihet, glädje och lugn.

Det visar sig nämligen att om det är något vi människor är dåliga på så är det hitta och stanna kvar i vår känsla av tillräckligt. Det är inte så konstigt eftersom vi är evolutionärt betingade att fortsätta sträva. Det har nog aldrig varit bekvämt att vara människa, men för tusentals år sedan bidrog den drivkraften till vår överlevnad. I ett modernt samhälle är strävan fortfarande ett mycket användbart (och ofrånkomligt) beteende, men det är också vår fiende. I en värld med både traditionella och sociala medier, en väld fylld av jämförelse på steroider, så riskerar vår strävan utan en tydlig inre kompass att leda till ett liv som kanske bäst kan sammanfattas i ett ord: Otillfredsställd.

Även om det ofta fortfarande händer att jag tappar mitt Tillräckligt ur sikte så är det en plats som jag får allt lättare att hitta tillbaka till. Det har blivit ett ankare och en livsfilosofi.

Tack för att du vill läsa. Välkommen hit!